Welcome Guest [Log In] [Register]
Add Reply
Rollinlägg
Topic Started: Feb 15 2012, 03:49 PM (391 Views)
Mariko
Member Avatar
Administrator
Eri hummar tyst för sig själv, hon hade lätt för att göra det när hon kände sig lugn för det kom alltid upp låtar som passade till sammanhanget som hon just nu levde i.
När Kenchi började prata ser hon på honom med ett lätt leende men öppnar sedan ögonen lite mer av förvåning, dem hade alltid varit ensamma tillsammans så att han ville ha med henne med sina vänner var hon inte beredd på.
"Umh, vilka är det som kommer?" frågar hon blygt, det var länge sen hon umgicks med vänner och sånt mer än dem närmsta för efter att hon slutat I morning musume hade hon nästan sjunkit in i en näst intill igen värld.
"Tror du dem andra tycker det är okej, då? Dem känner ju inte mig alls," säger hon med en tystare röst nästintill fundersamt, hon ville inte att Kenchi på något sätt skulle känna dig besvärad över hennes närvaro under kvällen vilket det fanns risk för.
Edited by Mariko, Feb 15 2012, 04:06 PM.
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Replies:
Metamorphose
Member Avatar

Kenchi hade facinerat lyssnat på när hon nynnat på en låt. Jo, sång passade henne. Tur var det i alla fall, att han inte var inne i sång branchen. Han hade inte klarat sig särskillt länge. Nej, hans röst var nog bättre anpassad till skådespeleri än sång... och det var nog bäst för alla andra också ifall det stannade så. Han ville inte betala allas räkningar för öronoperationer.
"Oh, det är ju super" utbrast han och log stort. Då var det bara att hålla tummarna för att medicinen skulle fortsätta hjälpa lika bra i fortsättningen! "Vill du gå, eller ska vi ta bilen hem till dig?" frågade han sedan efter en liten stunds tystnad, kanske ville hon inte stå här hela dagen liksom.
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Mariko
Member Avatar
Administrator
Eri ser sig runt i köket igen, det var otroligt fint, kanske lite väl fint för att tillhöra en singel kille?
Hon tänkte dock inte påpeka det dock ifall Kenchi skulle tycka att hon lät svarsjuk vilket hon aboslut inte menade att vara, hon var bara nyfiken, inget annat.. Hm..
Det kändes dock lite konstigt att vara ensam med Kenchi för dem brukade ju täffats på "neutral mark" med folk runt omkring dem, det här gav en helt annan känsla.

Hon ser tillbaka på Kenchi och nickar lätt, "Vi kan åka om du vill," hon ler mot honom innan hon vänder sig om och går igenom huset till ytterdörren igen och tar sakta på sig sin jacka och sina skor igen.
Okey, hon skulle antagligen tillbaka hit igen ikväll fast då skulle det vara mer personer här och då skulle hon antagligen få ett helt nytt intryck av både lägenheten och Kenchi, kanske borde hon helt enkelt stanna hemma? Hon kanske inte alls passade in i hans livstil?
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Metamorphose
Member Avatar

Ett leende spred sig åter igen över hans läppar, när hon sa att de kunde ta bilen. Yay! Han nickade snabbt, tog upp nycklarna ur jackfickan igen, gick ut i hallen efter Eri och hoppade i sina skor. Han virade om halsduken runt sig igen. Kenchi förde sedan med sig Eri genom lägenheten, när hon var klar så klart, och till en dörr som ledde ned till garaget.
Han gick fram till den enda bilen som stod där inne, dock så hadde den ett stort tygskynke över sig. För att den skulle skyddas mot smuts, eller från oönskade repor. Fort så drog han av det, lade undan det på en bänk och granskade sedan det grå svarta fordonet framför sig. Studerade de få blå ränderna, som gjorde att det såg ut som om bilen kom ifrån filmen Tron Legacy. Han log för sig själv, låste sedan upp bilen och öppnade dörren - som till skillnad från vanliga bilar, öppnades uppåt och inte bara utåt.
Tyst så slängde han en blick emot Eri, flinade till och hoppade sedan in i bilen och spände fast sig. Åter igen så var det någonting han hade skämt bort sig med. Men det fick han..englit honom..
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Mariko
Member Avatar
Administrator
Eri låter blicken återigen gå till Kenchi, det var speciellt att umgås med en kille så mycket eftersom att när hon var en medlem i Morning musume fick dem ju inte ha någon kontakt med killar alls vilket gjorde att hon spenderat mestadels av tiden enbart med tjejer i sin egna ålder.
Hon följer med honom sedan ut i garaget och ser sig hela tiden runt omkring, det här var verkligen något nytt!
När hon sedan får syn på bilen och tygstycket var borta spärrar hon upp sina ögon, vad var det där för något?!
Hon ser snabbt på Kenchi innan hon ser på bilen igen, det var verkligen en ungkarls bil vilket egentligen inte borde chockera henne, vilken kille var inte galen i bilar?
Hon går bort till sidodörren och öppnar men rycker till, varför snurrade dörren upp sig? Hon sätter sig snabbt i den och stänger dörren utan att ens ha något att påpeka, hon bara ser sig runt på bilen innan hon ser på Kenchi, "har den en stereo eller är sånt för gammaldags?" frågar hon retsamt
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Metamorphose
Member Avatar

Kenchi små fnittrade åt hennes chockerade min och för hur hon skyndade sig in i bilen. Han skakade lätt på huvudet och startade sedan motorn. Han tröck sedan på en liten mojäng så att garage dörren öppnades åt dem, och han backade smidigt ut bilen från garaget och ut på baksidan av huset. Frågan om sterion fick honom att le om inte ens större än förut, och han såg lätt över på henne innan han körde iväg mot vägen.
"Jo då, leta rätt på den du" svarade han och höll in leendet.
"Så, vilket håll?" kvittrade han sedan och kollade åt de båda hållen medan han väntade på svar. Vilken intre hon skulle få nu då. Ifall Kenchi var hennes förälder så skulle han i alla fall bli orolig för vad hon lyckats ställa till, efter som att hon kommer i en sån här bil. Fast, han visste ju inte heller vad de hade för bilar men ändå! Han himlade med ögonen åt sina tankar och drog ett djupt andetag. Det skulle säkert inte bli någon särskilld stor grej..hoppades han
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Mariko
Member Avatar
Administrator
Eris ögon smalnar när hon ser Kenchis leende men hon kunde inte hjälpa utan flinar snart till innan hon ser framåt på alla knappar, okey hon skulle inte skämma ut sig totalt utan faktiskt fixa det här iallafall!
Hon läste noga vad det stod på allt och hittade tillslut en på-knapp till radion och lyckades ställa in den på en kanal som spelade bra pop-musik.
Hon suckar stolt och ser sedan tillbaka på Kenchi "Vänster, jag bor vid ---- om du vet?"
Hon hör sedan en välbekant låt spelas så hon höjer volumen "Sjung med!" hon ler stort innan hon börjar sjunga med till låten, hon orkade inte vara seriös plus verkade Kenchi inte vara den typen som var vidare seriös heller hela tiden.
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Metamorphose
Member Avatar

Kenchi låtsades inte om att hon pillade på knapparna, hon fick ta den tid hon behövde. Själv tänkte han nog inte berätta hur han hade failat med den, de första gångerna han försökte. Och att han faktiskt hade skummat igenom bruksanvisningen några gånger innan han fick kläm på det.
Vid Eris komando, svängde han vänster och nickade lätt. Det stället visste han ungefär vart det var. Men de var ju bara att säga till när han inte visste längre. Eller? En lätt rodnad klädde dock hans kinder när hon sa att han skulle sjunga med i låten som börjades spela i högtalarna. Han bet sig diskret på läppen, lyssnade sedan i några sekunder innnan han flinade till, skakade på huvudet och började sjunga med på de ställena han kunde texten..
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Mariko
Member Avatar
Administrator
Eri granskar Kenchi lätt och ler lätt för sig själv, han hade verkligen fått hennes liv att bli så otroligt mycket roligare, likom vad hade hon gjort innan? Hennes uppgift om dagen var att handla dem dagliga saker åt sin mamma.
Förresten hur många 23åringar bodde hemma utan att ha ett arbete? Hon borde kolla på lägenheten så snart som möjligt.
När Kenchi börjar sjunga med skrattar hon lätt men fortsätter sedan sjunga medan hon har kvar blicken på honom, förstod han ens hur mycket han hjälpt henne igenom tiderna igen att helt enkelt vara där och spendera sin tid med henne?
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Metamorphose
Member Avatar

Kenchi fick snart koncentrera sig lite mer på trafiken, vilket gjorde att han tappade bort sig i texten, så han sjöng i stället fram några ord som gjorde så hela meningen i gången rimmade lite roligare, medan han rynkade näsan och små fnissade till.
Hans telefon blippade snart till, så han drog upp den, kollade på smset röck på axlarna och tappade sedan ned den mellan hans fötter. Han svor till, körde upp knäna en bit, så de osynligt höll ratten, släppte ratten med händerna och grävde snabbt fram mobilen med båda händerna, innan han tog tag ratten med ena handen igen - som ingenting hade hänt - och lade undan telefonen utan att svara på meddelandet.
Kenchi log sedan oskyldigt och såg runt bland husen och nickade sedan nöjt.
"Nu då?" frågade han sedan och log emot Eri och lutade sig ordentligt emot ryggstödet..
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
Mariko
Member Avatar
Administrator
Eri slutar efter ett tag sjunga och lyssnar sedan på Kenchi bara och hon flinar smått för sig själv när hon hör hans egna version av texten, när han sedan tappar telefonen stirrar hon på honom igenom varje rörelse?
Vad var det för fel på honom?! Hon börjar skratta förvånat men säger inget, hon stänger av musiken när hon hör vad han säger.
"Ta nästa gata till höger så är det andra huset, bara så du vet så är det verkligen inte något som går att jämföras med ditt."
Offline Profile Quote Post Goto Top
 
1 user reading this topic (1 Guest and 0 Anonymous)
ZetaBoards - Free Forum Hosting
Enjoy forums? Start your own community for free.
Learn More · Sign-up for Free
Go to Next Page
« Previous Topic · Inlägg · Next Topic »
Add Reply